Gravsättning / Urnsättning
När någon avlidit ska man välja vilken gravform man ska använda sig av. Detta görs vanligtvis vid det tillfälle man planerar begravningen hos oss. Oavsett gravform ska man kontakta den kyrkogårdsförvaltning som är berörd. Där får man hjälp att utse en plats för graven. Det är alltid de anhöriga som ska göra det.
När det sedan är dags för själva gravsättningen tar anhöriga kontakt med kyrkogårdsförvaltningen i det pastorat som är aktuellt för att bestämma tid för själva gravsättningen. Detta ligger också på de anhöriga och inte på begravningsbyrån. När det gäller kremationsbegravningar vill kyrkogårdsförvaltningen i Värnamo (Krematoriet) ha ca.3 veckor på sig innan det är klart för gravsättning.
Urngrav
I denna gravplats finns plats för upp till nio urnor eller askor. Det är tillåtet att ha gravsten eller annan gravvård.
Gravrättsinnehavaren får anlägga en planteringsyta för plantering av lägre blomsterväxter och anhöriga får närvara vid urnsättningen. Gravplatsen upplåts med 25 års gravrätt med möjlighet till förlängning. Gravrättsägaren har ansvaret för skötsel av gravplatsenOm man vill kan man överlåta till kyrkogården att sköta graven.
Spridning av aska
Askan efter avliden får strös ut på någon annan plats än begravningsplats, om länsstyrelsen i det län där det är meningen att askan skall strös ut ger tillstånd till det.
Tillstånd får meddelas bara om den plats där askan skall strös ut är lämplig för ändamålet och om det är uppenbart att man kommer att hantera askan på ett pietetsfullt sätt. Vanligtvis gäller det spridning på isfritt vatten i havet, men det kan även vara på mark. Det bör inte vara i anslutning till bebyggelse eller en plats där allmänheten uppehåller sig, t ex allmän badplats.
En ansökan skickas till länsstyrelsen där det framgår att man är anhörig till den avlidne, den avlidnes personnummer och namn och var man önskar sprida askan. Registerutdrag som erhålles av skattemyndigheten skall bifogas ansökan.
I det tillstånd som sedan utfärdas anges att man inom ett visst datum som länsstyrelsen bestämmer skall skicka in ett intyg om och när spridningen skett, bevittnat av två personer. Länsstyrelsen meddelar därefter Skattemyndigheten att spridning har skett.
Förtida tillstånd utfärdas inte. Men det går bra att skriva ner hur man vill ha det i testamente eller annan handling. För anhöriga kan det ge vägledning om den avlidnes önskan. Ansökan ska göras av den som ordnar med gravsättningen. Länsstyrelsen tar inte ut någon ansökningsavgift.
Kistgrav
Kistgrav används vid jordbegravning, där kistan gravsätts hel. Gravsättningen sker normalt i samband med begravningsakten.
En kistgrav rymmer upp till tre kistor och därutöver askor eller urnor. På gravplatsen får gravvård (sten eller kors) uppföras och plantering anläggas. Gravplatsen upplåts med 25 års gravrätt med möjlighet till förlängning. Gravrättsägaren har ansvaret för skötsel av gravplatsen. Om man vill kan man överlåta till kyrkogården att sköta graven.
Minneslund
Minneslund är ett gravsätt av mer anonym karaktär. Askan grävs ner inom ett gemensamt område.
Det är en anonym gravsättning utan gravrätt eller plats för namn. Askans läge markeras inte och gravstenar eller planteringar får inte förekomma. Besökare får smycka den gemensamma platsen med blommor och ljus. Askan gravsätts av kyrkogårdens personal utan närvaro av anhöriga.
Askgravlund
En askgravlund eller asklund är en ny och mindre anonym variant av minneslund för begravning av bortgångna.
Efter kremering sänks urnor med askan ner i asklunden, vilket kan ske i de anhörigas närvaro till skillnad från i en traditionell minneslund. Gravplatsen upplåts utan gravrätt. Platsen för nedsänkning markeras inte, men asklunden har ett minnesmonument där de begravdas namn anges. Då begreppet asklund ännu inte är rättsligt definierat kan variationer mellan olika kyrkogårdar förekomma, och långt ifrån alla erbjuder ännu denna begravningsform.
